Akupunktur
Det började med att människan redan i uråldrig tid kom underfund med att vid vissa sjukdomar blev olika punkter på kroppen tryckömma och genom att massera dem blev man bättre. Nu vet vi att det i huden finns en mängd punkter med en speciell elektrisk laddning som man kan mäta. Det är akupunkturpunkterna och enligt kinesisk medicin förlöper de längs tolv meridianbanor genom vilka energi strömmar.
Meridianer
Varje organsystem har en egen meridian. Hjärtmeridianens förlopp känner kärlkrampspatienten när smärtan strålar från bröstet och ner i lillfingret. Ischiassmärtan följer ofta blåsmeridianens förlopp bakpå benet och ner till lilltån. Viss huvudvärk som börjar vid tinningarna och strålar ut i nacken följer gallmeridianen.
Biologisk klocka
Genom tolv meridianer cirkulerar energi genom organen enligt en biologisk klocka. Ungefär mitt på dagen är hjärtmeridianen genomströmmad av energi. Sedan följer tunntarmmeridianen lagom efter lunch. Vid midnatt är gallmeridianen som aktivast, då drabbas många av gallstensanfall. Klockan två på natten vaknar man om man ätit för mycket, levermeridianen ger sig till känna. Klockan fem på morgonen får astmapatienten sitt anfall. Därefter vid 7-tiden är tjocktarmsmeridianen aktiv, då bör tarmen tömmas.
Symptom
Har du bland annat något av dessa symptom så kan akupunktur vara bra för dig:
- Smärttillstånd
- Depression
- Klimakteriebesvär
- Åksjuka
- Migrän
- Svårt att sluta röka
- Barnlöshet
- Idrottsskador
- Astma och allergier
Elektrisk spänning
Vi är friska så länge kroppens självläkande krafter fungerar. För att kroppsvätskorna ska kunna hålla allting inom oss i rörelse, måste de ha en e lektrisk spänning som skapar den laddning i cellväggarna som är förutsättningen för liv. Hos sjuka organ och vid smärta sjunker den bioelektriska potentialen. Man brukar säga att smärta är vävnadens skri efter flödande energi.
Nervsystemet
Vårt ursprungliga nervsystem är trådlöst. Det utvecklades i urtiden för att svara på retningar från omvärlden; atmosfärens ljus- och ljudvågor, havets vågor. Till nära 60 % består vi av vatten och blodplasmat är närbesläktat med havsvattnet. Kroppsvätskorna innehåller delvis samma retlednings-substanser som nervtrådarna och kan både leda information vidare och slussa in den i cellerna. Liv är dynamik. Modern vetenskap förklarar materien som yttringar av energi.
Nervfysiologi
Modern nervfysiologi lär oss att organen ger sig tillkänna på huden vid motsvarande ryggradsavsnitt där deras nerver passerar. Magsår exempelvis ger muskelspänningar vid ryggraden mellan bröstkota 9 och 11. Däremot kan modern nervfysiologi inte på ett enkelt sätt förklara varför huvudvärk bäst botas med akupunktur på tårna. Där löper nämligen gall- och blåsmeridianerna, som båda börjar i huvudet vid tinningarna och ögonen.
"Gate-control"
Nerver som påverkas vid akupunktur har mottagande nervändar som kallas mekanoreceptorer. De reagerar på kroppens muskelrörelser och har därvid en hämmande effekt på smärtnerverna. Hur det går till förklarar den så kallade Gate-Control-teorin. En kapplöpning äger rum mellan snabba mekanoreceptiva nervsignaler och långsamma smärtsignaler. De snabba smärthämmarna kommer först till ryggmärgen där de hindrar smärtan från att vidarebefordras till hjärnan. De snabba smärthämmande signalerna får större chanser att verka tack vare sensorisk stimulans, exempelvis genom rörelseträning och akupunkturbehandling.
Kroppens eget smärthämmande system
Härtill kommer att människan har ett inneboende anti-smärt-system, som utsöndrar kroppsegna opioider som vi kallar endorfiner. Det har visats att exempelvis akupunktur stimulerar utsöndringen av kroppsegna opioider, som ger oss en kick och lindrar smärta. Även fysisk aktivitet, massage och manipulationsbehandling kan ha liknande smärthämmande effekter.
Kinesisk akupunktur är en gammal medicinsk vetenskap. Modern smärtforskning kan dock ständigt bekräfta de rön som påvisades av de forna kineserna.
Utbildning
Ackermann Institutet erbjuder kurser i akupunktur för intresserade terapeuter. Lärare är medicine doktor Jian Li från Kina, ortoped och smärtforskare.
|